Ja, tyget kan påverka ljudabsorptionen i en ljudabsorbent. Hur stor påverkan blir beror på tygets luftflödesmotstånd, struktur och efterbehandling samt på hur tyget monteras framför den absorberande kärnan.
I en vanlig tygklädd absorbent kommer huvuddelen av absorptionen normalt från den porösa kärnan. Yttygets uppgift är då att ge rätt uttryck, skydda kärnan och släppa fram ljudet med så liten oönskad förändring som möjligt.
Ett tätt, belagt eller flerskiktat tyg kan reflektera mer ljud innan det når kärnan. Ett öppnare tyg med lämpligt luftflödesmotstånd brukar påverka kärnans funktion mindre. Effekten är frekvensberoende, vilket innebär att samma tyg kan påverka olika delar av ljudspektrumet på olika sätt.
Det går därför inte att bedöma den färdiga absorbentens prestanda enbart utifrån tygets namn, gramvikt eller ett enkelt blåstest. När akustiska värden är viktiga behöver hela konstruktionen bedömas eller provas som system.
Ljud som träffar en absorbent kan reflekteras, absorberas eller passera vidare. I en porös ljudabsorbent behöver ljudvågen nå in i kärnans öppna struktur. Luftens rörelse bromsas där av friktion och en liten del av ljudenergin omvandlas till värme.
Yttyget ligger först i ljudets väg. Om tyget ger litet motstånd kan en stor del av ljudenergin nå den porösa kärnan. Om tyget ger högre motstånd kan mer energi reflekteras vid ytan eller så förändras samspelet mellan tyg och kärna. Det betyder inte att lägsta möjliga motstånd alltid är det enda tekniskt riktiga valet, men ett ytskikt framför en separat absorbent bör vara avsiktligt valt för konstruktionen.
Begreppet akustiskt transparent betyder inte att ett tyg är fullständigt osynligt för ljud. I praktiken används uttrycket för ett tyg som påverkar ljudets passage så lite som möjligt inom det relevanta frekvensområdet och i den aktuella monteringen.
| Egenskap eller val | Möjlig påverkan | Vad som bör kontrolleras |
|---|---|---|
| Luftflödesmotstånd | Påverkar hur lätt luftens svängningar kan passera genom tyget till kärnan. | Produktspecifik dokumentation eller mätning med relevant metod. |
| Väv- eller stickstruktur | Trådtäthet, porstorlek och ytstruktur påverkar luftpassagen. | Att den valda kvaliteten fungerar som ytskikt i den avsedda konstruktionen. |
| Beläggning och laminering | Kan täppa till öppningar och öka reflektionen från ytan. | Baksidesbeläggning, membran, skum, limfilm och andra täta skikt. |
| Tryck och efterbehandling | Kan ändra porerna eller ytans motstånd beroende på metod och mängd. | Den färdigbehandlade varianten, inte bara det obehandlade bastyget. |
| Antal lager | Flera tyglager kan ge ett annat sammanlagt motstånd än ett lager. | Framsida, bakomliggande skyddsduk och eventuella mellanlager tillsammans. |
| Montering | Spänning, veck, limning och kontakt med kärnan kan förändra ytskiktets funktion. | Att provad eller specificerad montering motsvarar den färdiga produkten. |
Gramvikt i g/m² kan vara relevant för hantering, fall och materialåtgång, men den beskriver inte ensam luftflödesmotståndet. Två tyger med samma gramvikt kan ha olika garn, bindning, porstruktur och behandling och därför påverka en absorbent olika.
Följande synliga produkter finns i Cordividas aktuella kategori Akustiktyg. Produktnamnet anger användningsområdet, men den färdiga absorbentens akustiska värden måste alltid knytas till den kompletta konstruktionen och dess provning.
I en ram med en tjockare porös kärna fungerar tyget normalt främst som ytskikt. Målet är ofta att skydda och dölja kärnan utan att begränsa ljudets väg in i den mer än vad konstruktionen är avsedd för. Kärnans material, tjocklek, luftflödesmotstånd, montering och eventuell luftspalt är då centrala för den övergripande absorptionen.
Filt, fleece, polyestervadd och andra porösa textilier kan själva bidra till absorption när de ingår som aktiva lager. Då är textilens tjocklek, fiberstruktur, porositet och placering en del av själva absorptionsmekanismen. Ett tunt lager ska dock inte likställas med en betydligt tjockare porös kärna.
Ett tätare skikt kan förändra konstruktionens akustiska impedans och därmed dess frekvenskurva. Resultatet behöver inte vara en jämn försämring över alla frekvenser; en förändring kan vara liten i ett område och större i ett annat. Därför bör en beläggning, ett tryck, en skyddsfilm eller ett extra lager inte läggas till efter provning utan att konsekvensen bedöms.
Ett blåstest, där du försöker blåsa genom tyget, kan ge en snabb indikation på om materialet är tydligt luftgenomsläppligt. Testet säger däremot inte vilket luftflödesmotstånd tyget har, hur det beter sig vid olika ljudfrekvenser eller hur det samverkar med kärnan. Det är därför inte en standardiserad akustisk mätning och kan inte användas för att ange en absorptionskoefficient eller absorptionsklass.
För utveckling och jämförelse kan tygets luftflödesmotstånd mätas separat med en relevant metod. För att ange den färdiga produktens ljudabsorption behövs däremot data för den konstruktion som faktiskt ska säljas eller specificeras. Provexemplaret bör motsvara rätt kärna, tjocklek, densitet, ytskikt, bakomliggande duk, ram, luftspalt och monteringssätt.
Resultat från en naken kärna kan inte utan vidare överföras till samma kärna med ett annat tyg. På samma sätt kan ett test av en tunn textil inte användas som prestandadeklaration för en komplett vägg- eller takabsorbent.
Ja. Ett ytskikt som reflekterar en betydande del av ljudet innan det når kärnan kan minska eller förändra absorptionen i vissa frekvensområden. Hur mycket går inte att ange generellt utan data för tyget och den kompletta konstruktionen.
Ett resistivt eller poröst ytskikt kan förändra samspelet i konstruktionen och i vissa fall bidra till absorption eller forma frekvenskurvan. Det är dock inte en generell garanti. Effekten behöver verifieras för just kombinationen av tyg, kärna, djup och montering.
Nej. Hög ytvikt betyder inte automatiskt högt luftflödesmotstånd, och låg ytvikt garanterar inte god ljudgenomsläpplighet. Struktur, porer, garn, beläggning och montering behöver vägas in.
Ett ytskikt kan påverka olika frekvenser olika. En tätare yta kan ofta märkas tydligare högre upp i frekvensområdet, medan absorbentens djup, kärna och luftspalt har stor betydelse för hur långt ned i frekvens konstruktionen fungerar. Den verkliga kurvan måste bestämmas genom relevant provning.
Nej. Benämningen beskriver ett avsett användningsområde, inte ett universellt mätvärde. Kontrollera alltid vad produktdokumentationen omfattar och om den färdiga absorbenten behöver provas.
Tyget kan provas separat för att jämföra exempelvis luftflödesmotstånd. När ett absorptionsvärde ska anges för en produkt är det den representativa, färdiga konstruktionen som är relevant.
Cordivida erbjuder akustiktyg på hel rulle för företag och professionella projekt. Vid val till en ljudabsorbent bör färg, struktur, materialbredd och praktisk bearbetning bedömas tillsammans med konstruktionens tekniska krav. Behöver ni stämma av ett materialval mot en planerad uppbyggnad kan ni kontakta Cordivida med information om kärna, tjocklek, montering och dokumentationskrav.
Fri frakt till företag i hela Sverige.
Tyger och textilmaterial för professionella projekt.
Leverans inom 3–12 arbetsdagar.