Akustiktyg används ofta som synligt ytskikt framför en porös absorbent. Då ska tyget ge rätt kulör, struktur och finish utan att i onödan hindra ljudets tryckvariationer och luftrörelser från att nå materialet bakom.
Luftgenomsläpplighet är därför en viktig egenskap, men ett högt värde är inte ensamt ett bevis på god akustisk funktion. Resultatet måste kopplas till provningsmetod, tryckskillnad, provyta, enhet och den färdiga konstruktionen.
För professionella projekt behöver bedömningen dessutom omfatta exempelvis bredd, ytvikt, dimensionsstabilitet, mekanisk hållbarhet, branddokumentation och monteringssätt. Den här guiden visar hur uppgifterna ska tolkas och vilka frågor som bör ställas före inköp.
Ett fronttyg framför en separat absorbent bör normalt släppa igenom luft tillräckligt väl för den aktuella konstruktionen. Samtidigt måste det klara projektets visuella, mekaniska och eventuella brandtekniska krav. Det finns ingen generell gräns för luftgenomsläpplighet som gör alla tyger lämpliga i alla absorbenter.
Luftgenomsläpplighet beskriver hur mycket luft som passerar genom en bestämd provyta vid en bestämd tryckskillnad. Textil provs exempelvis enligt ISO 9237. Resultatet kan anges som luftens hastighet genom provet eller som volymflöde per yta och tid, beroende på metod och rapportering.
Luftflödesmotstånd beskriver i stället hur starkt materialet motverkar ett luftflöde. För porösa material i akustiska tillämpningar kan statiskt luftflödesmotstånd bestämmas enligt ISO 9053-1. Specifikt luftflödesmotstånd och flödesresistivitet är närliggande men olika storheter; de får inte blandas ihop eller redovisas utan enhet.
| Begrepp | Vad uppgiften beskriver | Hur den ska användas |
|---|---|---|
| Luftgenomsläpplighet | Luftflödet genom en bestämd yta vid angiven tryckskillnad. | För jämförelse mellan textilier när metod, tryckskillnad, provyta och enhet är desamma. |
| Specifikt luftflödesmotstånd | Tryckskillnad i förhållande till luftens linjära flödeshastighet genom provet. | För att beskriva hur ett skikt bromsar luftflöde i en akustisk tillämpning. |
| Flödesresistivitet | Luftflödesmotstånd relaterat till materialets tjocklek. | Används främst för homogena porösa material och får inte förväxlas med ett enkelt tygvärde. |
| Ljudabsorption | Hur stor del av infallande ljudenergi en provad konstruktion absorberar. | Ska bedömas för hela konstruktionen och över relevanta frekvenser, inte härledas ur luftgenomsläppligheten ensam. |
Ett tyg med högre luftgenomsläpplighet har normalt lägre motstånd vid samma provningsvillkor, men sambandet kan inte användas för att räkna om ett värde till ett annat utan rätt metod och underlag. Framför allt kan ett textilvärde inte översättas direkt till absorptionskoefficient, absorptionsklass eller dB.
I en tygklädd absorbent kommer huvudabsorptionen normalt från den porösa kärnan. Om fronttyget är mycket tätt, belagt eller laminerat kan en större del av ljudenergin reflekteras vid ytan innan den når kärnan. Effekten kan variera med frekvens och konstruktion.
När tyget redan är tillräckligt ljudgenomsläppligt ger ytterligare öppenhet inte nödvändigtvis en mätbar förbättring av hela absorbenten. En mycket öppen struktur kan samtidigt ge sämre visuell täckning, låta kärnan synas eller ställa högre krav på underlag och montering. Valet är därför en avvägning mellan akustisk transparens, estetik och funktion.
Bindning, garn, porstorlek, tjocklek och efterbehandling påverkar luftens väg genom tyget. Tryckfärg, smutsavvisande behandling, lim, baksidesbeläggning eller laminering kan förändra resultatet. Om tyget ska tryckas eller behandlas bör den färdiga varianten bedömas, inte bara det obehandlade bastyget.
Luftgenomsläpplighet är central för ett fronttyg, men inköpsunderlaget behöver spegla hela användningen. Ett tyg som ska spännas över en ram utsätts för andra krav än ett löst draperi eller en dekorativ yta utan mekanisk belastning.
| Egenskap | Varför den är relevant | Vad som bör dokumenteras |
|---|---|---|
| Luftgenomsläpplighet eller luftflödesmotstånd | Visar hur lätt luft kan passera eller hur starkt flödet bromsas. | Metod, värde, enhet, tryckskillnad, provyta, flödesriktning och provets konditionering. |
| Bredd och användbar bredd | Påverkar skarvar, tillskärning, spill och möjligheten att klä stora paneler. | Nominell bredd, användbar nettobredd och eventuella stadkanter. |
| Ytvikt och tjocklek | Hjälper till att beskriva textilen men avgör inte ensam akustisk transparens. | Produktspecifika värden med toleranser och provningsmetod när sådan anges. |
| Dimensionsstabilitet och töjning | Påverkar om ytan förblir slät och om porstrukturen förändras när tyget spänns. | Riktning, provbelastning, töjning och tillåten tolerans för projektet. |
| Riv- och draghållfasthet | Är relevant vid spänning, häftning, demontering och hantering av stora paneler. | Testmetod samt resultat i varp- och väftriktning eller motsvarande riktningar. |
| Ljus- och färgäkthet | Påverkar kulörens beständighet i exempelvis kontor, hotell och offentlig miljö. | Vilken färgvariant som provats, testmetod och uppnått resultat. |
| Brandegenskaper | Kan vara ett projektkrav, men resultatet gäller bara det material eller den konstruktion som faktiskt provats. | Testmetod, provuppbyggnad, rapportnummer, giltigt användningsområde och aktuell produktvariant. |
| Rengöring och ytbehandling | Påverkar underhåll, utseende och i vissa fall porstruktur eller luftflöde. | Skötselråd och data för den slutligt behandlade textilen. |
Martindale och pilling kan vara viktiga när samma tyg även används på möbler eller på ytor som utsätts för beröring. De visar däremot inte om tyget är akustiskt transparent och ska inte användas som ersättning för luftflödesdata.
Följande synliga Cordivida-produkter ingår i kategorin Akustiktyg. Kontrollera produktspecifik dokumentation och begär kompletterande luftflödesdata när projektet kräver ett verifierat värde.
Ett tekniskt datablad bör göra det möjligt att förstå exakt vad som har provats. Kontrollera följande innan värdet används i en specifikation eller jämförelse:
Om ett projekt har ett gränsvärde ska specifikationen ange både värde och fullständiga provningsvillkor. Formuleringen ”luftgenomsläppligt tyg” är för vag som verifierbart inköpskrav.
Ett enkelt blåstest innebär att man försöker blåsa genom tyget. Det kan snabbt avslöja en helt tät baksida eller tydlig beläggning och är därför användbart när prover sorteras i ett tidigt skede.
Testet ger däremot inget standardiserat värde. Resultatet påverkas av person, tryck, provstorlek, tätning runt munnen, tygets riktning och hur hårt materialet hålls. Det kan varken bestämma absorptionskoefficient eller visa hur den färdiga absorbenten fungerar över olika frekvenser.
Använd därför blåstestet som gallring, inte som acceptansprov. När prestandan är viktig behövs dokumenterad mätning av textilen och vid behov ett akustiskt prov av den kompletta konstruktionen, exempelvis mätning av ljudabsorption i efterklangsrum enligt ISO 354.
Ett verifierbart krav bör beskriva funktion och dokumentation utan att låsa projektet till ett otydligt marknadsbegrepp. En generell struktur kan formuleras så här:
Exempel: Fronttextilen ska vara avsedd för montering framför en porös ljudabsorbent. Leverantören ska redovisa luftgenomsläpplighet eller specifikt luftflödesmotstånd för den färdiga textilvarianten, inklusive provningsmetod, enhet och relevanta provningsvillkor. Bredd, ytvikt, kulör, skötsel och projektrelevant branddokumentation ska anges separat. Den kompletta absorbentens akustiska prestanda ska verifieras för den uppbyggnad som projekteras.
Projektören behöver därefter komplettera med ett faktiskt gränsvärde om konstruktionen kräver det. Värdet bör komma från provning, beräkning eller leverantörens verifierade konstruktionsunderlag och får inte hämtas från ett annat tyg eller en annan paneluppbyggnad.
Nej. Lämpligt intervall beror på metod, provningsvillkor, frekvensområde, absorbentkärna och övrig konstruktion. Ett krav måste därför knytas till en definierad mätmetod och den aktuella användningen.
Det kan fungera i en viss konstruktion, men utseende och handkänsla räcker inte som underlag. Ett tätt eller belagt tyg kan påverka särskilt de högre frekvenserna, och effekten bör kontrolleras med relevant data eller provning av konstruktionen.
Ja, tryckfärg och andra applicerade skikt kan delvis fylla eller täcka öppningar i textilen. Bedöm ett prov med den slutliga trycktekniken, färgmängden och motivets täckningsgrad när tryckt tyg ska användas.
Ett tunt tyg kan ha en viss egen påverkan, men framför en panel är dess huvudsakliga uppgift vanligtvis att vara ett visuellt ytskikt som låter den porösa kärnan arbeta. Exakt absorption ska bedömas för hela uppbyggnaden.
Inte nödvändigtvis. Ett paneltyg behöver ofta tåla sträckning och ge god täckning, medan ett gardintyg också måste ha rätt fall, vikt och sömnadsegenskaper. Gardinens egen absorption beror dessutom på yta, veckning, lager och avstånd till bakomliggande yta.
Cordivida erbjuder akustiktyg på hela rullar för företag och professionella projekt. Utgå från den planerade konstruktionen och jämför produkternas dokumenterade egenskaper. Vid projektspecifika krav på luftflöde, brand, montering eller kulör behöver underlaget stämmas av mot den produktvariant som ska beställas.
Fri frakt till företag i hela Sverige.
Tyger och textilmaterial för professionella projekt.
Leverans inom 3–12 arbetsdagar.